Etiketter

, ,

Nu är den här. Tigerdrottningen. Och ja, vad ska jag säga? Den är precis så utomordentligt fantastiskt jävla bra som La Belle Epoque, Skogarna Din enda vän och Godhet. Bebis har just nu ett enda uppdrag och det är att hålla sig i magen till efter den 15 juni. Jag ska på #kentfest!

Jag har hunnit lyssna igenom Tigerdrottningen några gånger nu och jag slås av vilken hög och jämn nivå låtarna håller. Det är en extremt hög nivå på skivan. Discosoundet finns kvar i flera låtar och det gör sig väldigt bra med det lite mer retrokentsoundet som finns i några låtarna. Både Simmaren och Den andra sidan har en trygg känsla som följt med från tidigare skivor.

Många av texterna är politiska och väldigt samhällskritiska. De skarpa formuleringarna och intelligenta iakttagelserna som kommer fram, får mig att rysa av välbehag. Jag älskar att J. Berg deltar i samhällsdebatten på det här snygga sättet. Supervalår i år, va?

Ett litet smakprov ur Skogarna:

Den här stan är fördömd
Du förlorar hur du än försöker
En garanterat solidaritetsfri nymoderat öken

Hatten åker även av för hur de lanserade skivan. Det började bra med släppet av La Belle Epoque och efter det släppte de tre låtar till innan hela skivan kom i dag. Nu jobbar jag ju själv till viss del med marknadsföring och är ganska långt ifrån opartisk när det kommer till kent men så mycket smartare än så här blir det inte. De känner sin målgrupp väl och ger dem (oss) det de (vi) vill ha. Lagom tid innan turné och festivaler, dessutom.

Mina favoriter hittills är Din enda vän, Svart snö och Godhet. Om jag känner mig själv rätt så kommer detta att ändras allteftersom jag lyssnar in mig på hela skivan.

Nu är den här hyllningsstunden slut, nu ska jag återgå till att lyssna.

Annonser