Jag har full förståelse för att ett lösenordsskyddat inlägg på en blogg kan väcka nyfikenhet. Jag har själv stött på sådana och blivit nyfiken. En ganska naturlig reaktion tror jag. Nyfikenhet, alltså. Att däremot lättkränkta översittare som inte ens har vett att presentera sig skriver surkommentarer och ifrågasätter varför jag ens lägger ut ett lösenordsskyddat inlägg känns mindre naturligt. Men här kommer ändå mitt svar på varför jag postar lösenordsskyddade inlägg: För att jag kan.

Det här är min blogg, jag skriver för min egen skulle och jag har möjlighet att välja om jag vill att mina inlägg ska vara helt privata, helt publika eller ha ett lösenord. Och jag väljer precis som jag vill. Det finns folk som har lösenord och kan läsa de inlägg som kräver det. Och jag vill ha det så. Det går också att fråga om man kan få lösenordet.

Kommentera gärna VAD jag skriver i bloggen, det är bara kul men låt mig sköta HUR jag gör det.

Glasklart, eller hur?

Med risk för att jag har gjort ännu fler sura nu så ska jag fundera på nästa lösenordsskyddade inlägg.

Godkväll.

Annonser