Etiketter

, ,

Det finns en anledning till varför jag skaffat mig en PT. Det är mer tydligt nu än någonsin. Jag tar mig liksom inte iväg och tränar annars. Jag och PT:n hade kommit överens om att det är fri lek som gäller för mig när han är utomlands men jag har inte lekt mycket alls. Nu efter nyår har jag helt befogat kunnat skylla på att det är fullt på gymmet. Eller förmodligen befogat. Jag har ju inte varit där och kollat. Och det har varit fint väder så jag har varit ute och gått istället. Det ska ju också vara bra.

Helt träningsfri har jag dock inte varit. Fredagen innan nyår var jag på ett danspass trots att jag inte var helt frisk. Antar att jag blivit så van vid att gå runt och vara småsjuk att jag inte tänkte på det. Jag tänkte helt klart på det efter en timme. Det var i princip omöjligt att tänka på något annat.
Jag har aldrig haft några problem med konditionspass (vilopuls 55, hallå!?) så jag körde på som vanligt. Det var först när jag kommit hem (promenaden upp för backen var så klart lika rask som vanligt) som jag insåg hur utmattad jag var. Jag låg på vardagsrumsgolvet och flämtade. Smått traumatisk upplevelse.

Min kropp fick jullov från träningen. Jag skulle vilja skriva bättre än inget men det är ju typ sämre än allt. Nåja, alla böcker som jag läst har varit underhållande.

Advertisements