Etiketter

, ,

Det händer allt som oftast att jag träffar på något (eller för den delen någon) som jag blir väldigt förtjust i. Det/den verkar väldigt spännande, intressant, speciell och exklusiv på nåt sätt. Ofta är det svårt att sätta fingret på vad det är som har en så stark dragningskraft på mig men det finns vissa teorier och några gemensamma nämnare.

Först ut, gemensamma nämnare:
De här sakerna/personerna som jag oförklarligt känner dragning till är ofta väldigt fina, lite ovanliga och speciella. De sticker ut på något sätt. Och: de är inte för mig.

Och teorin:
Allt handlar alltså om att jag vill ha det jag vet att jag inte kan få. Det spelar ingen roll ifall det handlar om smör, ett stort hus vid havet eller Robert Pattinson – allt annat blir ointressant. Och visst, jag kan köpa att jag är den typen av människa som aldrig blir nöjd men det är helt förödande för självförtroendet. För när smörbristen är över kommer jag inte vilja ha smör längre, när jag har sparat ihop till det stora huset vid havet så kommer jag att tröttna på det och Robert… Ja, det är nog egentligen vampyren Edward som jag vill ha.

Och jag vet hur jag ska komma runt det, hur jag ska öva på att se andra sidor av saker och ting, inte avfärda det som kommer till mig och visar intresse för mig. Jag vet att jag behöver bejaka sånt som stärker mitt självförtroende. Problemet nu är bara att definiera och erkänna övningsobjekten. Dumma psyke.

Advertisements